patrik.blogg.se

Jag har spenderat de senaste dagarna hos Olof, på träningar och i skolan såklart.

Nu till denna dag, torsdag!

Vi kom till skolan. Som vanligt. Men detta var ingen vanlig dag minsann! Det var dagen med förmiddagen som skulle fyllas av dans! Allt för att träna inför ikväll.

Jag antar att de flesta har fattat det vid det här laget, men för er andra som inte vet så var det dans för alla Gävles niondeklassare. Det höll på från 19.00 - 21.30.

Tillbaka till skolan. När vi kom dit så var det en instruktör där. Hon lärde (försökte iaf) oss bugg, foxtrott och vals. Efteråt så var det meningen att vi skulle ha SO, men eftersom jag och Mattyboy gjorde provet på judendomen innan jullovet, så slapp vi det!

Istället så gick vi och jobbade på vårat geografiprojekt som jag har skrivit om förut. Det var vad vi sade till våran lärare, Annika. I själva verket så satt Jag, Matte, Julle, Amanda, Matilda och Victoria i matsalen och snackade. BUSIGT VA?! Victoria slänge mos på mig också...

Efter skolan åkte jag till Olof. Han försökte göra bake off bröd, men brände allt så Brittan (=Olofs mamma) kom och styrde upp det hela. Vi satt och mumsade på de nybakade bröden och åt digistive. Olof var allmänt tråkig eftersom han satt och läste Kalle Anka, så jag satt och socialiserade mig med Britta och Kerstin.

Nu kommer vi till kvällens händelse; dans på estraden! Det var grymt roligt! Buggen fick jag in snittsen på till slut, men foxtrotten och valsen var ju ett stort skämt. Jag är lite besviken på att inte jag och Amanda gick vidare i buggtävlingen, men, ja.. Smällar man får ta. Alla vet ju redan att vi var bäst?

På lördag ska jag tävla i den finaste staden av de alla, Västerås! Inlagda gurkspelen! Jag ska bara springa 60m. Mitt mål är att springa på under 7,50 på första tävlingen. Det känns ändå ganska relevant eftersom jag lyckades komma ner på 7,58 förra året.

Jag är grymt peppad! Har inte tävlat sedan... 28 Juni. Det var dagen då Världsungdomsspelen gick av stapeln. Hur det gick där behöver vi ju inte prata om. Gråt inte över spilld mjöl såattsäga. Tagga nu!!

Just det, avslutningsvis: Jag har lovat att skriva om en särskilld person, eftersom han ska börja läsa min blogg. Marcus Bond! Han är den absolut snällaste människa man kan hitta! Det finns ingen person som alltid kan lyckas vara så glad! Det är omöjligt! Han och två andra nötter förgyller mattelektionerna. Han förgyller nog hela skoltiden. Nej, utan den där Bond skulle inte klassen vara sig lik.

Nu har jag skrivit så mycket att jag orkar inte läsa igenom det. Är det något stavfel eller någon konstig mening som du inte förstår? Nej, justdet! Så klaga inte utan se dig in i min hårda värld, där man måste skriva blogginlägg stora som böcker.